Rabiat bebis
Efter Esthers febriga dagar har hon förvandlats till en tvärilsk och rabiat liten person. Jag behöver ju inte gå in på några långa, målande beskrivningar om hur barnet kastar sig handlöst ner i golvet av vrede. Men om jag säger att pappan i familjen ringde 1177 idag pga hennes orimliga vredesutbrott kanske ni kan föreställa er nivån.
En annan sak är att hon vägrar sova, både om dagarna och på kvällarna. Det enda som har funkat är att hon får somna i vår säng när man ligger bredvid. När klockan närmar sig 22 och Esther äntligen började lugna sig (tack vare sin moders kärleksfulla nynnande på "När trollmor har lagt de elva små trollen" skulle jag tro), och jag hoppfullt tänker att nu! Nu är det nog bara några ögonblick tills hon sover! Då hör jag plötsligt ljudet av ilsket piskande små händer. Då har alltså Olle haft den dåliga smaken att inte låta lilla damen pilla på och dra av plåstret från det amputerade fingret, vilket har utlöst ett tyst vredesutbrott. Så där ligger Esther och slåss vilt omkring sig, Olle som febrilt försöker undvika att bli piskad i ansiktet, och så jag då, som nynnar lugnt och kärleksfullt på trollmors vaggvisa.